Nu har jag haft några tvärvända dagar jag försöker hela tiden att inte irritera mig på oviktiga saker men min demon det vill säga mina hormoner vill något helt annat.
Jag tycker inte om att dividera med bostadsanpassning en.Tycker det skall vara lite smidigare om man får önska. Jag tycker inte om folk som ljuger men skall försöka förbise det. Jag tycker inte om att vänta på besked från min hjärtläkare, det gått tre veckor nu men skall försöka vända på det och intala mig att allt såg bra ut på sista ultraljudsundersökningen annars hade han väl hört av sig nu.
Jag tycker inte om personer som är trångsyn ta som inte kan se begränsningar i sitt sätt att förmedla en tro på något utan att såra.
  Med den människan skall jag försöka intala mig att det inte är mig det är fel på och helt enkelt strunta i det.
Därför tar jag fram Tibblings bok igen.
Och citerar:
Ärligt talat -har du verkligen tid att ägna dig åt saker som du inte tycker om!
På det svarar jag NEJ


      Det gäller inte att fylla livet med mera tid-
det gäller att fylla tiden med mera liv.